Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige idag. Så många som 2 miljoner personer är drabbade av någon av de sjukdomar som klassificeras som hjärt- eller kärlsjukdomar. I en del fall påverkar genetik huruvida en person är benägen att drabbas. Det är dock viktigt att notera att en persons livsstil kan ha en avgörande betydelse. Framför allt är det mängden rörelse, rätt kost och stresshantering som är av vikt.
Rörelse
I våra allt mer stillasittande liv är det viktigt att göra ett aktivt val vad gäller rörelse. Det finns forskningsbaserat underlag som visar att det hälsomässigt bättre att vara överviktig och vältränad, än smal och otränad. Det är därför en god idé att börja träna regelbundet. Att vara vältränad innebär inte nödvändigtvis att du är förbunden till gympass sju dagar i veckan, utan det kan räcka med exempelvis styrketräning en eller ett par gånger i veckan. Vidare innebär ordet ”vältränad” inte nödvändigtvis samma sak för alla individer. En bra utgångspunkt är att definiera uttrycket som ”att en person klarar av sina dagliga aktiviteter utan ansträngning”. Med detta i åtanke kanske det är enklare att motivera sig själv till motion.
Rätt kost
Åderförkalkning är en av de vanligaste orsakerna till hjärtinfarkt. För att undvika åderförkalkning är det viktigt att se över sitt intag av mättade fetter, eftersom mättat fett bildar pålagringar i blodkärlen. Andra orsaker till hjärt- och kärlsjukdomar är högt blodtryck, fetma och diabetes, vilka samtliga påverkas av kosten. Att minimera intaget av socker och ohälsosamma fetter är fundamentalt för att minska risken för dessa sjukdomar och tillstånd.
Stresshantering
Att vara långvarigt stressad kan leda till många hälsoproblem. Stressen i sig leder till högt blodtryck om den tillåts pågå under lång tid. Detta gör blodkärlen stela och ökar sannolikheten att blodet koagulerar, vilket i kombination är starkt bidragande orsaker till stroke. Vidare kan stressen ha indirekta konsekvenser, genom att leda till att en person sover mindre, motionerar mindre och lägger mindre vikt vid vad den äter. Dessa tre saker ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Snabba tips
- Fokusera på vardagsmotion – dammsugning, trädgårdspyssel och att gå istället för att ta bilen överallt är exempel på små aktiviteter och förändringar som gör skillnad på lång sikt.
- Även om alla förebyggande åtgärder är mer effektiva ju tidigare de påbörjas, finns studier som visar att åtgärder insatta så sent som i 70-80-årsåldern har effekt. Det är alltså högst troligt inte för sent att vidta livsstilsförändringar, oavsett ålder.
- Att sluta röka är ytterligare en åtgärd som kan göra enorm skillnad oavsett ålder. Att sluta röka i 60-årsåldern halverar risken att avlida i förtid.
- Tänk över din kost. Var kan livsmedel med höga halter fett eller socker bytas ut mot mer hälsosamma alternativ?
- Försök minska stressmomenten i vardagen. Stress bottnar inte nödvändigtvis i att en person har mycket att göra på jobbet, utan kan orsakas av ensamhet, hög ekonomisk påfrestning eller att ha en livssituation som inte fungerar. Analysera när du upplever som mest stress och försök att finna alternativa, hållbara lösningar.
